Ralph Wikland har tagit fotona
När det började skrivas om att eventuellt sätta ihop en novellsamling som skulle skapas av oss på kapitel1 hoppade jag på tåget direkt. Det svåra beslutet att välja vilken text jag ville ha med satte myror i mitt stackars huvud tills jag en dag bara visste det. Skrivet som i svart tjära såg jag den i mitt inre och skrev natt och dag tills den var klar. Men ännu var det inte klart…Vi som ville vara med skulle tävla om platserna i boken.
En riktig nagelbitare blev det, och jag kan ärligt säga att det blev många besök på sajten.
Med ett glädjetjut öppnade jag en dag ett mejl som talade om att jag var med, men att novellen nu skulle redigeras.
Marita Staf gick igenom den och mejlade mig som nickade instämmande åt det mesta hon ville ändra.
En efter en såg jag alstren komma upp i boken redigerade och klara.
Till slut var det dags att bestämma hur omslaget skulle se ut, och en stor tävling drog igång igen. Magkänslan fick mig att gilla ett av dem på studs, och så småningom var det också det som segrade. Rött både syns och tilltalar.
Nu skulle boken iväg på tryckning, och Ralf upplyste oss om hur det gick.
En dag berättade han att det fanns bilder på hans facebooksida och jag klickade snabbt in mig på sidan och kände att jag bara ville ha den. Nu på direkten.
Om inte alltför lång tid får jag hålla den i min hand, och jag känner mig som ett barn på julafton.
Ett jättekul projekt Anita, din entusiasm smittar av sig. Jag önskar oss lycka till!
Ja det är väl bara fantasin som kan sätta gränser, eller?
Jättespännande är det.
skall du på bokmässan?
Jag har en underbar karl som följer med i sällskap av våra tre småttingar.
Pingback: 2010 in review | Anithaostlund's Novellblogg